Vet ni vad filmen Heartbreak Hotel heter på tyska?


"Svenska för avancerade" förstås! Vad annars?
Ibland garvar jag halvt ihjäl mig över titlars översättning...


Hjortar och getter

Bland färgsprakande fåglar, exotiska kängurur och apor och massor av coola reptilier, tillbringar Filip mest tid hos hjortarna och getterna. De har uppenbart något som de andra djuren inte har. Jag är såå nyfiken på vad. 
Filip har riktig koll på stort och smått nu, och allt ska sorteras och benämnas med "stora" eller "lilla" (puckomamman som i någon vecka nu trott att han lärt sig färgen lila, när det är storlekarna han jobbar på!). Det blev lite körigt i djurparken idag när en stor skock med getter i olika storlekar tiggde om Filips mellissmörgås... Men till slut nöjde han sig med att sortera getterna längst fram vid staketet... 
 




Stora grisen äter macka

 

 


Lilla geten


Jag fick det!

Jobbet jag sökte och var på besök hos i Sverige i slutet av januari, det är nu mitt! Jag vill egentligen inte skriva några detaljer på nätet ännu, eftersom papprena inte är påskrivna. Men jag vill dela med mig av min glädje, för detta kan bli riktigt riktigt bra!!!

Månen





Vår son har ett otroligt stort intresse för månen. Eller rättare sagt för månar i alla former. Han ser månar i ALLT. Och gör han inte det, ja då ska vi alla leta efter månen. Idag på eftermiddagen såg vi ingen måne, så då skulle mamma rita månar, och inte en utan hundra. "Rita måne igen!!!" ekade det vid köksbordet... Sött.   



Vegetarisk lasagne

Har precis avnjutit en underbar vegetarisk lasagne. Vi äter aldrig helvegetariskt annars, så det var en rätt stor grej för vår familj ;-) Kryddningen blev verkligen perfekt tyckte både maken och jag. Ändå kändes det som att det fattades något. Maken sa några minuter in i lasagnen "den här kryddningen skulle man kunna ha till köttfärslasagnen nästa gång" och senare "man skulle kunna lägga till linser i den här lasagnen". Jaja, det var ett fint försök av mig, som tänkte att vi skulle kunna äta köttfritt någon gång ibland. Jag tror nog både liten och stor överlever helvegetariskt utan att adda linser någon dag i veckan =) Men det kanske bara är en vanesak...

Bråkiga ungar

Känner mig hemsk, men nu ska jag gnälla över grannarnas bråkiga ungar. Ena grannfamiljen har tre barn, och de är hur våldsamma och skrikiga som helst. Ingen av dem lyssnar, varken på föräldarna eller på någon annan vuxen. Familjen är ett riktigt skräckexempel! Nu till varför jag stör mig på dem.
Igår träffade vi familjen ute på gården och Filip och pappa B lekte med barnen medan jag gick in och lagade mat. Idag är Filip en helt annan människa. Han har slagits och puttats i skolan, och i hissen här hemma började han sparka och slå på väggarna. Han har inte gjort såhär tidigare, min gissning är att umgänge med grannarna i kombination med hans begynnande trots är en riktigt bad combo. Ska vi behöva undvika att leka på vår gård för att grannfamiljen spårat ur? Hur skulle ni göra? Jag vill inte komma tillbaka till Sverige i juni med en våldsam tvååring. Alla tips tas tacksamt emot.

Det är väl bara att sätta igång antar jag...


Vår kursbok för den 2 veckor långa (korta) orienteringskursen. Bara att sätta igång antar jag...

Spontanmiddag

Igår blev vi spontaninbjudna till E och T och det var som alltid väldigt trevligt och det blev förstås en hel del skratt. Vi hade med oss ett lyxigt portugisiskt vin som vi köpt några timmar tidigare i en speciell vinbutik (en av de bästa i Tyskland, och den ligger 5 min från där vi bor!) och det visade sig passa utmärkt till den chili con carne som E och T bjöd på. Efter mycket god mat och dessert (och vinet var så gott så det har jag tom drömt om i natt!) blev det Singstar - gud vad roligt det är!




Hur tror ni det lät när jag och maken sjöng duett? ...

Vilka människor!

Igår när jag körde hem från nätverksträffen på IKEA kände jag mig nästan berusad - utan att ha druckit en enda droppe alkohol. Jag var så glad och full av energi efter att ha träffat alla härliga människor som är så öppna och fulla av roliga idéer. Ytterligare några nya människor dök upp, och vi hade verkligen trevligt. Ämnen som svordomar och sängkläder diskuterades, och tips och erfarenheter utbyttes förstås med blixtens hastighet. Jag fick flera erbjudanden om privat tyska-träning de två veckorna före provet när vi inte har schemalagd tid i skolan, något jag tacksamt kommer ta emot.
Närmast planeras för regelbundna tjejkvällar på Bad Blau med bad och bastu - nice!

Snön regnar bort

För varje flak som rasar ner från garagtaket utanför fönstret känner jag mig gladare. Jag hoppas att våren är här för att stanna! 

Igår hade jag en supermysig kväll med fina vännen och grannen Maria. Jag shoppade loss ordentligt och bl.a. fick den här vårjackan följa med hem;



 
www.hm.se (jag köpte den i mörkgrått, finare i verkligheten än på bild tycker jag förövrigt)


Jag köpte dessutom en svagt tonande bodylotion (ja för huga vad blek jag kände mig i badet i onsdags! går icke för sig ;-) ), tröjor, linnen, en kofta samt ett flertal vårfina tröjor och byxor till Filip.

 

Efter shoppingen provade vi en ganska ny italienare och njöt av god mat och en flaska gott vin. Det blev förstås mycket prat och skratt, och det är som vanligt härligt att få en kväll ibland utan barnen. Tack fina du!


Idag har jag och Filip haft avslutning på Musikgarten, nästa grupp börjar i slutet av februari, denna gång är temat "Tierwelt" (djurens värld) och det ser vi fram emot.


Ikväll är det åter nätverksträff för svensktalande i Ulm. Vi ska försöka ha en stående träff 1 gång i månaden vilket kan bli riktigt trevligt. Jag vet att flera av nätverkarna har träffats och lärt känna varandra sedan sist vi sågs, och det tycker jag känns jättekul. Vi har ju också använt nätverkslistan och hittat oss ett par riktigt trevliga familjer - kul att det blivit så lyckat med nätverket, det hade jag inte trott!


Annars rör det sig mycket tankar kring tyskakursen. Nu återstår bara en veckas språkundervisning, tätt följt av två veckors orienteringskurs med direkt följande orienteringsprov. Därefter blir det två veckors "ledigt" från skolan så att man ska kunna "plugga" inför stora provet. Det innefattar ju inte oss som har barnen hemma, men jag tar ju rätt lätt på det hela ändå, tur är väl det! Men kära mamma kommer en sväng i början på mars så då ska jag passa på att plugga lite iaf! 12 mars går provet av stapeln, och vi förväntas nu ligga på nivå B1. Igår när vi träningstestade oss för den muntliga delen sa dock läraren att jag och min partner presterade B2! Känns kul att höra för nervositeten när det väl är dags lär väl dra ner nivån lite...   


Nu ska jag ta mig en chokladbit och göra mig lite kaffe!


Trevlig helg!

 


Gripande bloggtips!

http://mimansamadheden.wordpress.com/

En svensk barnmorska som jobbar för Läkare utan gränser i Pakistan. Bloggen är otroligt gripande, kika in!

Bad Blau

 

Bilder lånade från Bad Blaus hemsida





Idag kom vi äntligen iväg till badparadiset Bad Blau. Vet inte varför vi inte kommit iväg tidigare för det ligger bara 15 min bilväg från där vi bor... Och det är helt fantastiskt! Filip älskade allt från duscharna till poolerna. Han åkte lilla rutschkanan själv säkert 50 gånger, han dök från kanten och var lika mycket under vattnet som över. Bland barnpoolerna hade vi en fantastiskt underbar eftermiddag, Filip och jag samt några vänner som vi stötte på där. 
Innan funderade jag lite över om det skulle vara jobbigt att åka själv med honom dit, men han var hur duktig som helst och hade kul precis hela tiden. Det var inga som helst problem varken att duscha eller köra bil. Jag såg dock till att han var mätt och utvilad innan vi åkte, samt att jag begränsade badtiden till 1 timme så att han skulle orka. Perfekt blev det! Jag är varm inombords - det här kommer vi göra oftare!!! Kanske till och med att vi försöker oss på en baddag i veckan, nu när vi inte går på babysim längre. 

Men, jag tar mer än gärna emot tips från er sim-människor (t.ex.Johanna!!) på hur vi kan hjälpa Filip att få mer koll och respekt för vattnet. Som det är nu slänger han sig som sagt hejvilt och vill helst vara under vattnet hela tiden. Han slänger sig från kanter och rutschkanor och drar sig inte från att hoppa i stora poolen. Jättekul att han älskar vatten tycker vi, men jag vill inte att det händer något så han blir lika vattenrädd som hans mor var som liten. Är det något man kan börja träna på redan nu, så att han blir lite mer försiktig? Utan att skrämma honom... Har hört att en del babysimgrupper börjar med safety-tänk rätt tidigt. Som sagt, alla tips är välkomna!

 


Bästa mäklaren?

Behöver era bästa tips på mäklare och/eller mäklarfirmor i Solna! Vi ska värdera vår lägenhet och vill gärna ha flera bedömningar av olika mäklare.
Kör på!

En annan typ av tortyr

Idag har jag på alldeles för nära håll upplevt hur det kan gå när en nybliven mor i ett nytt land ramlat mellan stolarna. Hur det kan bli när man inte fått stöd eller råd, och när ingen heller har fångat upp en vilsen nybliven familj. När rutiner är ett totalt obekant ord, och godis svar på alla problem. När barn i tvåårsåldern ibland får ett varmt mål mat, men oftast inte. När mamma uppriktigt säger att barnet minsann varken vill sova eller äta mat. Det vill hellre leka, äta godis och sedan däcka, gråtande och slutkörd, i famnen. Förstås alldeles för sent på dagen, så att kvällen blir för sen, och även morgonen därpå. Då undrar man så. Är det bara språksvårigheter? Har någon försökt hjälpa? Och hur kan man som förälder över huvudtaget fråga sitt lilla barn om det vill sova? Hur ska barnet veta om det behöver sova eller inte? Eller om det är sovtid eller ej? Finns det andra barn eller sötsaker, klart att barnet inte väljer att sova. Man kan inte fråga en liten om allt!
Mamman tittar undrande på mig. Hur kommer det sig att Filip direkt somnar i sin vagn när jag säger att det är sovdags? Hur kommer det sig att han äter lagad mat på bestämda tider? Och inget godis? Jag säger det inte rakt ut till henne, av rädsla för att verka präktig och kanske förlora vår vänskap. Men jag har provat oss fram, infört rutiner och jag vet vad mitt barn mår bäst av. Om Filip får för sig att fråga mig, svarar jag bekräftande och alldeles bombsäker, att jodå, sovtid är det. Jag frågar inte honom. Han slappnar av direkt när jag ger honom hans sovrutiner. Han är hungrig till mattiderna. Och han orkar leka, ha kul och äta däremellan. Äta, sova, och ett par andra saker i vardagen, är helt enkelt ännu inte förhandlingsbara.

Idag har jag bättre självförtroende i min mammaroll än någonsin. Och efter alla gånger jag undrat om jag gör "rätt" i olika frågor eller inte, tänker jag tillåta mig att ha det. Vi mår bra, alltså är det rätt, det vi gör!
Men jag har även en klump i magen för de barn runt om i världen som varken får chans att äta eller sova ordentligt. För det är banne mig en typ av tortyr det också.

Jag kanske räknade fel...

... kanske är han redan två år?! Trotsen han har vore iallafall mer passande en två- eller treåring. Det är som om en osynlig person gör oss sällskap ibland, och får Filip att bli vild och galen. Han deklarerar tydligt att han inte accepterar någon hjälp. Gå upp fyra trappor utan hjälp - check. Gå ner fyra trappor utan hjälp - check. Studera varenda pinne i räcket grundligt - check. Gå dit vi ska - absolut inte. Han styr och ställer, vrålar "SLÄPP!!!" och "NEIN!!". Klä av sig - nej tack jag rymmer hellre. Klä på sig - om det finns mutor.

Intressant, säger mamman. Var kan jag läsa på?

RSS 2.0