,

Har inte tid, fattar inte vart tiden tar vägen hela tiden...

På fredag är det dags för första stora svenskträffen här i Ulm, och jag är en av dem som dragit igång och arrangerar det hela. En lista med svensktalande i staden har precis mailats ut, och vi är över 20 st sällskap redan! Och fler finns garanterat.

Helgen kan jag ännu inte säga så mycket om, men schemat är späckat, berättar mer nästa vecka :-P

Mitt i alla uppgifter glädjer jag mig oerhört åt alla som berättat att de är gravida, för det myllrar verkligen av dem just nu - härligt! Jag glädjer mig oerhört mycket åt att tyskan flyter bättre och bättre, jag har skrivit arbetsansökningar och brev och en massa andra bra texter senaste tiden, och pratat en massa förstås. Jag är jätteglad över de nya vänner jag börjat umgås med, bl.a. spanska Marta och hennes lilla Arlette som är jämngammal med Filip, de bor nära oss och var här förra veckan - urmysigt. När vi är på väg till skolan ropar Filip på Arlette, och på tåget håller de varandra i handen! Jag glädjer mig åt att det fortfarande är relativt varmt här, just nu 16 grader och jag gick hem från skolan i bara tröjan igår. Jag är glad över den här fina pyjamasen som Filips mormor skickade på posten;


Bild lånad från www.lindex.se

Jag är glad över min fina familj och över att jag får tillbringa mina dagar med underbara Filip. Jag är oerhört glad att det fungerar så himla bra i skolan nu, Filip verkar superglad över att få vara där och bryr sig inte alls när jag går.

Sist men inte minst är jag fortfarande varm i hjärtat sedan jag fick detta mail av min egen farmor och Åke häromdagen;

Igår efter musikgruppen gick jag och Filip några ärenden. Han var rätt trött och hungrig (=grinig) så vi skulle bara betala och gå hem. Då börjar ungen ropa "betalaaaa", "betalaaaa" i jakten på första bästa kassa. Tyckte det var komiskt, hade varit ännu roligare om alla andra människor i butiken hade förstått vad han faktiskt sa...
En kroppsdel han bokstavligt talat har hakat upp sig på (kul va) är just "hakan". Han börjar faktiskt kunna varenda kroppsdel nu, himla skoj och något man tydligen kan upprepa ofta.
Vi äter mycket clementiner just nu, dels pga att vi behöver C-vitamin och dels för att det är säsong. Och självklart, för att det är grymt gott. När jag skalar frukten blir jag ivrigt påhejad: "skala! skala! skala!". 

Jag vill gärna minnas dessa underbara dagar, för det händer så mycket hela tiden. Antecknar och antecknar...

Annars kämpar vi hela tiden mot en envis hosta som i tur och ordning drabbar var och en i vår lilla familj. Alla är aldrig friska samtidigt. Nu är det den manliga delen av familjen som hostar, även om Filips hosta just verkar ha vänt åt det bättre igen. Hosta medför ju alltid sömnstrul, så det är två tröttmössor som sitter och tar en kopp te här i köket just nu medan prinsen sover. Borde vila... 

För att pigga upp oss var vi i ottan på IKEA och inhandlade grunderna till vår jul. Glögg, pepparkakor och julgranskulor blev det bl.a. Och en hel massa andra grejor såklart. 

Nu en stunds läxläsning och sedan - vila!  

...på att mamma/mormor/svärmor K var här hos oss för två veckor sedan;



Underbar lunch ute i solskenet

 

Äkta tyskt lunchställe

 

Middag ute tillsammans

Tack igen för en härlig vecka!

Nästa besök är pappa B:s föräldrar som kommer första helgen i december. Och det är ju snart! JIPPI!!!

 

Doulor:

- minskar risken för kejsarsnitt med ca 50 %
- kortar förlossningstiden för förstföderskor med i snitt 2 timmar
- minskar behovet av medicinsk smärtlindring
- ger partnern ökat självförtroende att stötta kvinnan
- ökar framgången med amning

(statistik bl.a. från boken "Mothering the Mother" av Klaus, Kennell, Klaus)

Medge att det blev intressant nu!?

Vad är en doula då, och vad gör de egentligen?

En doula är en kvinna med erfarenhet och intresse av graviditet och förlossning och tiden strax därefter. En doulas mål är en positiv förlossningsupplevelse för den födande kvinnan och hennes (ev) partner.

Vad en doula gör kan se väldigt olika ut, för det handlar hela tiden om kvinnans/parets behov och önskemål. Doulan träffar paret 1-3 gånger under graviditeten och finns därutöver tillgänglig på telefon. Under förlossningen ansluter hon när kvinnan vill och stannar tills barnet är fött och kvinnan känner att doulan kan gå. Hon träffar sedan kvinnan en gång snart efter förlossningen och går igenom allt. Hon kan även stötta med amning.

Under förlossningen kan doulan vara väldigt aktiv och nära, ta varenda steg och andetag tillsammans med kvinnan, eller bara finnas på rummet eller till och med utanför dörren. En doula hade blivit anlitad enbart för att ta hand om parets äldre son under förlossningen, så det kan verkligen se olika ut.

En doula sprider lugn och kärlek omkring sig, skänker trygghet och kontinuitet. Om det inte "klickar" med barnmorskan, eller när barnmorskan går av sitt skift, finns doulan där som en stadig famn. Därför ska man välja doula med omsorg, personkemin är A och O.

En doula och en partner har helt olika roller. Att ha doula innebär inte att kvinnan inte litar på sin partner. Man behöver inte vara "förlossningsrädd" eller ha andra problem för att anlita en doula. Bara vara mån om att få en positiv och trygg förlossningsupplevelse.

Att föda barn gör ont. Förlossningssmärta är dock positiv smärta eftersom det betyder att livmodern arbetar för att barnet ska födas. Din kropp vet hur den ska göra, du måste bara hitta sätt att följa med och låta den arbeta. Många blir rädda när förlossningssmärtan väl kommer. Det är viktigt att mota rädslan i dörren. Som en av våra kursledare uttryckte det; "en livrädd bäckenbotten släpper inte igenom någon unge. Det är då det ofta blir stora bristningar, helt i onödan".

En doula har inget som helst medicinskt ansvar utan hennes fokus är helt att bidra till en positiv förlossningsupplevelse. Oavsett hur och var kvinnan väljer att föda, vilka komplikationer som ev. uppstår och om kvinnan föder med eller utan smärtlindring. En kvinna var alldeles salig efter att ha fått sin son på bröstet efter ett urakut kejsarsnitt, vilket visar att sättet man föder på inte bestämmer hur upplevelsen ska bli.    

Jag kan fortsätta länge till. Det finns hur mycket som helst att berätta. Jag är övertygad om att så många fler skulle kunna få bättre förlossningsupplevelser om de bara vågade vara öppna för en doula. Men innan informationen når ut bättre, så har ni en alldeles egen informationskälla i mig =)
Jag svarar mer än gärna på frågor kring doulaverksamhet och jag bollar som vanligt gärna tankar kring graviditet och förlossning. Maila!
Från och med i sommar tar jag dessutom doulauppdrag i Stockholmsområdet, till en början helt kostnadsfritt. Sprid gärna informationen! Är vi vänner och du inte vill anlita mig kan jag rekommendera flera urhärliga kvinnor från min doulautbildning, eller kika in på någon av nedanstående sidor för kontakter. 

www.doula.nu

www.doulakompaniet.se

www.fodautanradsla.se  



Kom ihåg, vi vet aldrig hur förlossningen kommer att bli. Men vi kan underlätta för oss själva genom att ha en öppen och flexibel inställning, förbereda oss på att förlossningar ser olika ut, och följa med kroppen.



Jag är smittad, lyckligt euforisk och glider fortfarande på vågen av kärleksfull närvaro från helgens kurs, så jag säger;

Kärlek och värme!

Helena

 

Varje minut dör en kvinna någonstans i världen pga graviditetsrelaterade komplikationer. VARJE MINUT. Klicka här och hjälp till att ändra på det! Det kunde vara din mamma, din syster, din vän - eller du själv.

Helgen blev alldeles, alldeles underbar. Förutom att jag saknade min killar massor förstås. Men resan både till och från Sverige gick smidigt och det var faktiskt riktigt mysigt att åka ensam, precis som jag anat... Väl i Sverige gick allt i ett rasande tempo så förutom allra närmaste familjen hann jag inte träffa några vänner. Men jag får helt enkelt ta med mig mina grabbar och stanna längre vid nästa kurshelg! Nu till kursen. Vilken kurs! Bara att få träffa andra med samma brinnande intresse, utvecklas inom ett område som ligger varmt om hjärtat och göra något bara för min egen skull en hel helg var fantastiskt. Att sedan kursledarna var underbara och såå inspirerande gjorde verkligen att jag njöt av varenda sekund. 

Nu är jag i det där stadiet, ni vet, när man är proppad med idéer och inspiration och bara vill frälsa världen... Därför ska jag vänta med att berätta om några höjdpunkter tills jag landat litegrann i alla intryck. 
Kortfattat kan jag iallafall säga att det känns som att jag har hittat hem. Hur jag som doula ska agera och vara kommer direkt naturligt och detta är verkligen något jag brinner för. 

Att återse min lillprins igen var härligt förstås. Han såg ut att ha växt massor på alla sätt och vis, och han pratar ännu mer idag än förra veckan! Bl.a. säger han "sju" när man säger "sex" och han har börjat säga sitt eget namn.
Men han var allt lite skeptisk när han såg mig först, vilket jag har hört är vanligt när man varit ifrån barn längre än vanligt... Tur att det släppte fort! 

Nu ska det pluggas tyska, har lite att ta igen...

Hörs snart igen!

Idag är vi trötta. Men lyckliga. Igår fyllde grannarna och några av B:s kollegor (bl.a. han som bodde här innan oss) vårt vardagsrum och vi hade så-där-rysligt-trevligt ända fram till småtimmarna. Jag kom på mig själv flera gånger med att tänka "det är därför vi gillar det här så mycket!". Att alltid träffa människor från olika länder och umgås är så himla givande, och jag älskar det!
Nu är det dags att byta morgonrocken mot något anständigt och gå ut i höstdagen och köpa tågbiljett!

http://www.youtube.com/watch?v=zZ0j4TEItpk

Jag förstår det inte. Men han sitter som ett ljus och gör rörelserna mycket koncentrerat. När sången tystnar säger han "Mera!"

Vi önskar oss alltså Mora träsk till jul.

Idag hade jag och Filip följande dialog:

F: abschellbambam!
jag: arschellnamnam?
F: (bestämt) appschellbangbang!
jag: pappschellbambam?
F: (nu ännu betämdare med rynkade ögonbryn) abschellbambambam!
jag: älskling jag förstår inte, peka!
F: tittar argt på mig och går därifrån. 

Jag är väl en hopplös elev...

  

Dagens nya ord:

"tissen" = ein bisschen (litegrann)
"enena" = Elena (barnvakten)
"schuss" = tschüss (hejdå)
"bagger" = bagger (grävskopa)

När barnvakten kom för veckans roligaste lek-och-bus-timme vinkade Filip direkt åt mig och visade att det var helt ok för mig att gå. Så himla skönt att han verkar förstå att mamma går ibland och att hon kommer tillbaka. Hoppas helgen går lika smidigt. OM jag kommer iväg. Så förkylda som alla är nu verkar det rätt osannolikt att Filip kommer att vara frisk veckan ut. Men vi får se.
Jag fick mig iallafall en härlig timme på gymmet, tredje gången sedan i fredags. Fascineras som vanligt av tyskarnas klädstil. Idag var rump-Lisa där. Vi kallar henne så för att hon har så korta shorts att lite mer än halva skinkorna syns. Till det bär hon knästrumpor. Hur tänkte hon? En annan stadig besökare på gymmet är mannen med de hysteriskt rosa och tajta cykelbyxorna. Han går nästan jämt att hitta vid någon av rumpmaskinerna. Gratisnöjen när man ändå behöver något att titta på när man svettas ;-)

Igår målade vi lite med de nya fingerfärgerna som mormor hade med;

 

Ja han var faktiskt riktigt fokuserad några minuter! Sedan gick det som vanligt överstyr och allt utom pappret skulle målas.

Nu nattning!

I morse rusade Filip pekande in på barnpassningen och ropade "Was ist das?" ("vad är det där?"). Det är självklart dagens största händelse hittills. Var det en slump eller har han faktiskt förstått att man pratar ett språk hemma och ett språk i skolan? Shit vad killen kan!
Det blev alltså inget höstlov för oss denna veckan, men vi går kortare dagar och har mer mystid själva. Torsdagen blir helt ledig för på fredag är det ju tänkt att mamman alldeles mol allena ska resa till Sverige. Och då behöver man tanka gos med prinsen! Hur ska det gå att vara så långt borta? Mammahjärtat värker. Jag har länge drömt om att få åka tåget Ulm-Stuttgart själv och njuta av lugnet. Men jag har en känsla av att jag kommer att börja längta hem redan på spårvagnen! Vi får se. Vi tar en dag i taget. Om Filip blir sjuk finns det inte en möjlighet att jag åker. Men som sagt, en tak i saget. OM jag kommer iväg ska jag göra mitt bästa för att njuta och ha kul. Om jag inte kommer iväg får jag bli doula en annan dag.    
 

Så här såg det förresten ut strax före Sverigefikat igår;


Havreflarn, kolakakor, chokladsnittar, kärleksmums, hallongrottor och citronkaka. Jag är supernöjd med mina (och lite mammas) bakverk!

När hösten är så närvarande som den är idag, vill jag omge mig med tända ljus och de jag älskar. Idag är det ingenting som hindrar oss från att mysa riktigt ordentligt tillsammans. Blockljuset i köket får brinna hela dagen. Så stilla. Så oerhört mysigt. Kärleksmums bakas och nästa helgs kurs förbereds. Funderar på att ta höstlov med Filip nästa vecka och bara ladda närhet innan jag ska vara ifrån det bästa jag har i tre hela dagar. Vi får se. 

 

 
Underbart tårtfat från IKEA som ska invigas på Sverige-fikat imorgon

 

 

Vilka dagar vi har haft med bästa mamma/mormor/svärmor! Vi har hunnit med en massa skoj, trots att vi ju var i skolan på förmiddagarna. Vår gäst hann bl.a. klättra upp i världens högsta kyrktorn, shoppa, göra sightzeeing, hälsa på Filip i skolan, åka spårvagn, baka, leka och busa en massa med prinsen, natta prinsen på rekordtid två dagar, gå på veckomarknad, gå på museum och en hel del annat. Vi har även gjort en stilig pumpagubbe, bakat inför söndagens svenska fika med några tyska vänner, lagat god mat, handlat och promenerat, och besökt djurparken. Gästen fick alltså jobba lite under sin vistelse hos oss, och dessutom fick hon agera tyskalärare några gånger och rätta mina läxor, haha. Men hon verkade bara gilla läget ;-) Hon fick äta lunch ute varje dag och njuta av god öl i solskenet, inte illa alls! Vi saknar dig redan, tur att du snart kommer igen! 

Filip, han utvecklas ständigt som vanligt. Han har nu tolv tänder, efter en lång paus kom flera tänder samtidigt, så nu har vi kommit över hälften av vad han ska få iaf. Han har efter några veckor i skolan blivit grymt bra på att leka själv, vilket är jätteskönt för det har han absolut inte kunnat tidigare. Skolans barnpassning fungerar bra, vi hade föräldraråd igår för att göra ytterligare förbättringar och det är förstås skönt att de lyssnar på våra tankar. Att lämna honom går väldigt smärtfritt, och det är heller inga problem att träffa honom i pauserna och sedan säga hejdå igen, han har fattat hur det går till nu och att jag kommer tillbaka. Däremot blir han grymt trött strax före lunch så vår melodi blir att gå tidigare varje dag. Men det är som sagt inget konstigt i vår klass ;-) 
Filip pratar allt tydligare, han säger svårare och svårare ord och meningar med allt fler ord i. Han känner igen sin söta faster Sabina på foton och säger gärna hennes namn; "Happhina" blir det. 
Det var riktigt kul att se Filip tillsammans med min mamma den här veckan. Han började med att slänga sig ner på golvet när hon först kom, såg nästan ut som när en hund visar sig underlägsen, eller som att han tänkte be... Men minuten efter satt han i sin mormors knä och ville bara gosa med henne. Det är något speciellt mellan de där två... En annan sak var att han backade i sin utveckling på några plan, t.ex. ville han bli matad av sin mormor, istället för att äta själv som han är grymt duktig på annars. Både gaffelmat och skedmat kommer in i munnen utan problem. Men inte när mormor var med ;-) Klassiskt. Och som sagt, att bli nattad av mormor var det bästa, tog inte många minutrar. Jämfört med pappans och mammans 20-30 minuter. Hm. 

Jag är så himla stolt över min fina son. Han är redan så otroligt klok och kompetent och jag känner mig hedrad som får vara hans mamma. Jag känner ett stort ansvar att behandla honom som den egna människa han är, och att prata vuxenspråk med honom och ge honom information och val känns självklart numera. Han är så grymt smart!      




Sover randigt i vagnen. Vem behöver napp?

Det blev ingen simning igår och ingen musikgrupp idag. Filip hostar som jag aldrig hört honom hosta förut, inte ens när han hade bronkit. Han hostar var tionde sekund. Hela tiden. Det är Galet Mycket.
Fyra dagar barnomsorg och sjukhelg på det. Ska det vara så jämt nu?



Morgonmys på hemmaplan

 

I väntrummet hos doktorn

 

Sedan gick resten av dagen i gnällets tecken. Men vem klandrar honom, det är ju döjobbigt att hosta konstant...


Nu har vi fått hostmedicin ("Hustensaft", gulligt va ;-) ) och riktiga näsdroppar så vi hoppas på mer sömn i natt än föregående natt...

 

På söndag kommer mamma/mormor/svärmor K på besök i 6 underbara dagar, ska bli så himla trevligt!

 

Trevlig helg!